Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Totalrenovera Sverige utan tillväxtkrav

Motionen ”Totalrenovera Sverige” har vunnit stort stöd bland Vänsterns föreningar. Förslaget går ut på att ändra det finanspolitiska ramverket så att statens överskottsmål och krav på amortering skrotas. Detta för att möjliggöra investeringar i välfärd och en klimatomställning i stil med konceptet ”Green New Deal”.

Motionens intention är väldigt god. Vi behöver både stärka välfärden, slussa in arbetslösa i samhällsviktiga jobb och kickstarta en snabb och genomgripande grön omställning. För detta krävs garanterat stora statliga investeringar. Frågan är om ökad belåning är vägen framåt.

Det pratas allra mest om en ”klimatomställning” – bort från vårt beroende av fossila bränslen. Detta är helt nödvändigt för att säkra en bebolig planet. Förhoppningsvis inser också Vänstern att i dagens mångfacetterade ekologiska kris med accelererande artutrotning, växande plast- och kemikalieföroreningar, avskogning, utfiske, eroderade matjordar och övergödning så måste en omställning gå mycket längre än fossilfrihet. Vi behöver snabbt komma bort från vårt överutnyttjande av naturen i alla dess former, och byta slit och släng-konsumtionen mot cirkulära flöden, kvalitét, samt byta materiell överkonsumtion mot tjänster, välfärd och fritid.

Även om en svensk Green New Deal skulle adressera dessa utmaningar missar motionen några viktiga förhållanden:

1. Investeringarna minskar fossilberoendet först flera år i framtiden. Vi måste bryta kurvorna av utsläpp och miljöförstöring redan i år. Vi minskar inte miljöpåverkan genom att göra mer utan genom att göra mindre. Investeringar måste kombineras med avveckling.
2. Lån måste betalas tillbaka och förutsätter alltså ökade skatteintäkter i framtiden. Det kräver antingen BNP-tillväxt med ökad konsumtion, eller ökade skatteupptag i framtiden. Följden blir att antingen sätta sitt hopp till grön tillväxt, eller låta våra barn stå för finansieringen.
3. Full sysselsättning borde inte uppnås med hjälp av tillväxt utan genom att vi delar på jobben, genom minskad arbetstid och ovillkorad ekonomisk trygghet mellan jobb.
4. Motionen specificerar inte vart lånen ska tas ifrån. Lån från statligt kontrollerade fonder och från överskott inom offentlig sektor riktar om kapital från smutsiga till gröna investeringar. Kommer lånen från bankerna riktas däremot inte kapital om (vidare förklaring längre ner).
5. De två stora problemen med det finanspolitiska ramverket är att den offentliga sektorns överskott inte används till samhällsnyttiga investeringar och att skattesänkningar inte har något utgiftstak.

Utveckling
1.
Sannolikt finns en stor risk att klimatsystemet når en tipping point kring 2 graders uppvärmning. Sedan tippar hela jordsystemet över i ett självuppvärmande läge där vi inte kan stabilisera temperaturen och där det blir allt mer omöjligt att bo på jorden. Om vi ska ha en chans att hålla oss mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning måste de största utsläppsminskningarna ske nu inte senare. För varje år som utsläppen ökar eller inte minskar tillräckligt (tillräckligt är ungefär 7–12 % per år beroende på hur mycket vi tar in det globala klimaträttvise-perspektivet) så blir det svårare och svårare att vända utvecklingen. Om inte Sverige kan klara denna utmaning, vem ska då visa världen att välfärd och grön omställning är möjligt att kombinera?
Därför bör vi göra de snabbaste minskningarna de närmsta åren. Samtidigt som vi bygger upp grön energi och infrastruktur, vilket innebär utsläpp och stor miljöbelastning, måste utsläppen ner från både konsumtion och produktion nu. De senaste årens globala utveckling har visat att bygga ut förnybar energi inte motar bort fossila bränslen utan läggs till så att vi får mer energi. Det som motar bort fossila bränslen är att göra det dyrare. En bättre princip än lån är därför att progressiva miljöskatter och inställda investeringar i motorvägar, flygplatser etc. får betala för klimatomställningen och beskattning av de rikaste får bekosta välfärden. Vad gäller styrmedel för konsumtionen finns smarta förslag som gör att det inte drabbar låginkomsttagare och landsbygdsbor oproportionerligt såsom personliga utsläppskvoter eller carbon fee and dividend, som testats i Kanada.
Det keynesianistiska tankesättet att investera sig ur lågkonjunkturer bygger på att ökad köpkraft ska betala igen staten i form av skatteintäkter (alltså BNP-tillväxt). Idag är konsumtionen långt ifrån hållbar. Vi måste gå från materiell slit-och-släng-konsumtion till mer tjänster, offentlig välfärd och cirkulära flöden. Men att byta en typ av konsumtion mot en annan genererar inte tillväxt. Att öka tillväxten inom återvinning och personliga tjänster är väldigt svårt (lyssna till detta podavsnitt med tillväxtforskaren Mikael Malmaues).

2.
Det finns ett historiskt väldigt starkt samband mellan ökad global BNP-tillväxt, ökad global handel och ökad miljö- och klimatpåverkan (ibland kallad The Great Acceleration). Ska Sveriges ekonomi fortsätta växa med 2,3 procent om året (som 2018) är ekonomin dubbelt så stor 2050. Hur kan vi begära av Gretas generation att leva hållbart med en dubbelt så stor ekonomi när vi själva inte klarar detta idag? Flera vetenskapliga studier har kommit fram till att det inte finns några belägg för att visionen om grön tillväxt är möjlig.
Men även om grön tillväxt skulle vara möjligt är det riskfyllt att förlita sig på den, såsom börsen, bankerna och även politikerna idag gör. Många framtidsprognoser som inte tar hänsyn till en grön omställning visar på avtagande tillväxt. Vänstern borde ta täten i att omforma ekonomin så att sociala och ekologiska mål kan nås oavsett om BNP går upp eller ner (mer om detta i motionen ”Frihet från tillväxtberoendet”).

3.
Att ”skapa jobb” för jobbens skull är ganska absurt. Att däremot identifiera viktiga uppgifter i samhället som behöver göras och sedan låta oss dela rättvist på det arbete som behövs göras – det borde vara målet för ett socialistiskt parti. Välfärden och en grön omställning behöver mycket arbetskraft. Dels ska de som idag är arbetslösa och kan jobba arbeta här, men dels kommer många jobb försvinna när ohållbara verksamheter skalar ner eller lägger ner. Politiken måste skapa en brygga och utbildningsstöd för dessa människor till de nya samhällsviktiga jobben. Men att vi i detta projekt inte lyckas ”skapa” tillräckligt nya jobb borde inte vara ett problem, utan en möjlighet. Det betyder att vi kan korta arbetstiden, låta fler arbeta och på så vis ta vara på vinsterna av den ökade produktiviteten som smart och förnybar teknik kommer ge.

4.
Det finansiella kapital som staten förfogar över (som t.ex. AP-fonderna) som redan är investerat i olika saker kan riktas om mot en grön omställning. Om staten lånar av svenskarnas pensionsbesparingar investerar vi i vår framtid samtidigt som lånen och räntan betalas tillbaka till svenska medborgare, vilket återförs till ekonomin och gör att staten också ökar skatteupptaget. Likaså kan staten låna via statsobligationer på den fria marknaden (så kallade gröna obligationer). I dessa fall riktar staten om kapital från smutsiga investeringar till gröna och samhällsnyttiga investeringar.
Men lånar staten direkt från bankerna lånar bankerna inte av någon annan aktör utan skapar nya pengar – de kan sägas låna av framtiden. Det är så våra digitala pengar skapas. vilket Riksbanken själva skriver t.ex. här. Lånar staten via statsobligationer från bankerna så ger detta bankerna säkerheter att öka sin övriga utlåning. Denna typ av utlåning ökar de totala skulderna i samhället. Enda sättet att samhället ska kunna betala tillbaka alla lånen med ränta är genom BNP-tillväxt.

5.
Av tidigare nämnda anledningar vore ett balansmål för offentlig sektor klokt. Om dock det finanspolitiska ramverket krävde att den offentliga sektorns överskott användes till hälften välfärd och hälften investeringar i grön omställning så hade kapitalet kommit till god användning. Att som nu investera det i värdepapper utan samhällsnytta är slöseri med resurser. Ett ramverk med tvingande satsningar på välfärden skulle också till viss del kompensera för välfärdens ständigt ökade kostnader.
Att staten lånar och lånar ut pengar är bra, men att det finns regler för att inte öka skulderna för mycket är bra, eftersom våra barn måste ta notan.
Däremot är det helt ologiskt att skattesänkningar inte behandlas på samma sätt som statliga utgifter. Detta är en anledning att borgerliga regeringar kan komma undan med att sänka skatter och finansiera välfärden med lån. När vänsterregeringar får ta över skulderna kan de inte satsa på välfärden för att de enligt ramverket måste prioritera skulderna. Ett utgiftstak måste också gälla skattesänkningar. Dessutom borde även statsbudgeten skilja på långsiktiga investeringar och driftskostnader såsom svenska kommuner gör med hjälp av en driftsbudget och en investeringsbudget där investeringskostnaderna belastar kommande driftsbudgetar allteftersom investeringen skrivs av och/eller lån betalas tillbaka.

Av dessa anledningar yrkar vi att:

• Vänsterpartiet arbetar för massiva offentliga investeringar för att göra samhället fossiloberoende, klimatsmart, energieffektivt och cirkulärt. Men att detta i första hand ska finansieras med skatter.
• Vänsterpartiets linje är att tillföra resurser till välfärden, men genom beskattning av ohållbar privat verksamhet.
• Vänsterpartiet arbetar för att det nuvarande överskottet som offentlig sektor tvingas ha måste investeras i välfärd och grön omställning.
• Vänsterpartiet arbetar för att införa ett utgiftstak för skattesänkningar i det finanspolitiska ramverket.
• Vänsterpartiet arbetar för att införa en investeringsbudget till den ordinarie statsbudgeten, likt så som görs i svenska kommuner.
• Vänsterpartiet kombinerar gröna investeringar med progressiva ekonomiska styrmedel som gör miljöförstöring, utsläpp, fossil energi och varor med stort ekologiskt fotavtryck generellt dyrare.
• Vänsterpartiet arbetar för att rikta om kapitalet i AP-fonderna från ohållbara verksamheter mot investeringar i en grön omställning i Sverige.
• Vänsterpartiet även använder progressiva ekonomiska styrmedel för att fasa ut överkonsumtionen av materiella varor, industrikött och flygresor.
• Klimatavgift med utdelning och koldioxidransonering utreds som kandidater till att utgörande bärande delar av Vänsterpartiets politik för en rättvis klimatomställning.
• Vänsterpartiet aktivt söker samarbete med den växande grupp systemkritiker och miljöaktivister som ifrågasätter politikens prioritering av och ekonomins beroendeförhållande till BNP-tillväxt. Detta för att gemensamt arbeta för en grön jämlik omställning och ett finanspolitiskt regelverk som använder resurser till just detta utan att skjuta kostnader på framtiden.

Hannes Anagrius, Vänsterpartiet Skärholmen

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected]

Uppdaterades: 01 nov 2021