Globaliseringen och klimatet
Globaliseringen med internationell handel och långt driven arbetsdelning bidrar starkt till klimatkrisen. All ekonomisk vetenskap visar att globaliseringen gynnar en ekonomisk tillväxt som fram till nu varit den främsta drivkraften bakom den accelererande klimatkrisen. Den internationella arbetsdelningen med komplicerade och världsvida värdekedjor leder till långväga transporter som är en av huvudkällorna för utsläpp av växthusgaser. På systemnivå utgör globaliseringen med strävan att riva ned handelshinder till förmån för gränslös vinstjakt en av de främsta orsakerna till att klimatkrisen inte kunnat mötas av effektiva motåtgärder. Idag ser vi starkare tendenser till protektionism. USA har infört nya tullar som riktar sig mot import från Kina och samma utveckling ser vi i Europa inte minst när det gäller bilimport från Kina. Denna protektionism är dock inte en del av klimatpolitiken även om den sannolikt gynnar denna genom att påverka den ekonomiska tillväxten och den internationella handeln negativt. Sverige som ett litet exportberoende land anses gynnas av globalisering, frihandel och internationell arbetsdelning. Svenska regeringar har därför traditionellt förhållit sig påtagligt positivt till denna världsordning. Men idag är det mot bakgrund av klimat- och miljökrisen inte rationellt att ensidigt bejaka globaliseringen så som man gjort från bl.a. Sveriges sida. Nu tillfogas klimatkritik till den tidigare kritik mot globaliseringens följder som vänsterkrafter över hela världen framfört.
Yrkande att:
följande nytt stycke införs efter rad 881 ”Sveriges internationella handelspolitik måste underställas klimatpolitiska mål. Export och import som är negativ för klimatet måste missgynnas i de internationella avtal Sverige sluter på handelsområdet. Sverige bör agera inom EU för att unionens handelsförbindelser med den omgivande världen tydligt underordnas de klimatpolitiska målen”.
Ulf Brändström, Vänsterpartiet Hammarby-Skarpnäck
Kontakt
Vill du få kontakt med motionären? Maila då