Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Det är dags för en Klimat- och Miljöpolitisk Rikskonferens!

Vänsterpartiet har politiken som krävs för en grön omställning med ett rött jämlikt fokus. Den nödvändiga gröna omställningen som vi skyndsamt måste åstadkomma måste vara rättvis, solidarisk och hållbar.

Med vår politik och våra kunniga kamrater och företrädare som driver på för klimaträttvisa vässar vi vår politik. På så sätt kan vi säkerställa tillräckliga mandat för att ta de modiga beslut som behövs så att Sverige på allvar når de krav vi globalt förbundit oss till.

Det brinner ute i landet av engagemang och vilja att uppnå förändring. Men många upplever det också svårt att veta hur de kan påverka, hur vi bäst ska agera när olika sakpolitiska intressen står mot varandra även inom området klimat- och miljö.

Vi måste gemensamt minska trösklarna för att människor ska vilja och kunna engagera sig i dessa viktiga frågor oavsett kunskapsnivå och vi behöver organisera oss bättre för nå dit vi vill i frågorna.

VAD och HUR är viktiga frågor vi måste ha svar på och då behöver vi agera i enad front för att nå starkast framgång.

Tidigare i våras samlades närmare 200 fackligt engagerade kamrater på den fackliga rikskonferensen som gick av stapeln i Stockholm. Fokus var diskussioner, erfarenhetsutbyte om fackliga frågor, lärdomar och organisering. Samtidigt diskuterades facklig-politiska styrdokument och relevanta ställningstaganden.

Med denna lyckade satsning för att stärka det fackliga arbetet färskt i minnet så anser vi att det vore mycket framgångsrikt att partiet arrangerar en rikskonferens på tema klimat- och miljö.

Fokus ska vara att diskutera relevanta globala och nationella frågor, politiska ställningstaganden, styrdokument, sårbara målkonflikter och organisering genom panelsamtal, gruppdiskussioner och rundabordsamtal.

När denna Vänsterpartiets Klimat- och Miljöpolitiska rikskonferens lämpligast ska gå av stapeln skall beslutas av den nya partistyrelsen.

Lämpligt ansvarig för detta arrangemang är en klimat- och miljöpolitisk sekreterare.

Vi yrkar därför att:

● Kongressen uppdrar åt PS att vid lämplig tidpunkt arrangera en klimat- och miljöpolitisk rikskonferens för deltagare utsedda av partidistrikten.

● Partistyrelsen utreder förutsättningarna för partiet att anställa en klimat- och miljöpolitisk sekreterare vars uppgift är att organisera och samordna partiets politik, nätverk och initiera arbetsgrupper där klimat- och miljörörelser vars frågor är i linje med vår politik kan ingå.

Maria Ljuslin

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected].

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Totalrenovera Sverige utan tillväxtkrav

Motionen ”Totalrenovera Sverige” har vunnit stort stöd bland Vänsterns föreningar. Förslaget går ut på att ändra det finanspolitiska ramverket så att statens överskottsmål och krav på amortering skrotas. Detta för att möjliggöra investeringar i välfärd och en klimatomställning i stil med konceptet ”Green New Deal”.

Motionens intention är väldigt god. Vi behöver både stärka välfärden, slussa in arbetslösa i samhällsviktiga jobb och kickstarta en snabb och genomgripande grön omställning. För detta krävs garanterat stora statliga investeringar. Frågan är om ökad belåning är vägen framåt.

Det pratas allra mest om en ”klimatomställning” – bort från vårt beroende av fossila bränslen. Detta är helt nödvändigt för att säkra en bebolig planet. Förhoppningsvis inser också Vänstern att i dagens mångfacetterade ekologiska kris med accelererande artutrotning, växande plast- och kemikalieföroreningar, avskogning, utfiske, eroderade matjordar och övergödning så måste en omställning gå mycket längre än fossilfrihet. Vi behöver snabbt komma bort från vårt överutnyttjande av naturen i alla dess former, och byta slit och släng-konsumtionen mot cirkulära flöden, kvalitét, samt byta materiell överkonsumtion mot tjänster, välfärd och fritid.

Även om en svensk Green New Deal skulle adressera dessa utmaningar missar motionen några viktiga förhållanden:

1. Investeringarna minskar fossilberoendet först flera år i framtiden. Vi måste bryta kurvorna av utsläpp och miljöförstöring redan i år. Vi minskar inte miljöpåverkan genom att göra mer utan genom att göra mindre. Investeringar måste kombineras med avveckling.
2. Lån måste betalas tillbaka och förutsätter alltså ökade skatteintäkter i framtiden. Det kräver antingen BNP-tillväxt med ökad konsumtion, eller ökade skatteupptag i framtiden. Följden blir att antingen sätta sitt hopp till grön tillväxt, eller låta våra barn stå för finansieringen.
3. Full sysselsättning borde inte uppnås med hjälp av tillväxt utan genom att vi delar på jobben, genom minskad arbetstid och ovillkorad ekonomisk trygghet mellan jobb.
4. Motionen specificerar inte vart lånen ska tas ifrån. Lån från statligt kontrollerade fonder och från överskott inom offentlig sektor riktar om kapital från smutsiga till gröna investeringar. Kommer lånen från bankerna riktas däremot inte kapital om (vidare förklaring längre ner).
5. De två stora problemen med det finanspolitiska ramverket är att den offentliga sektorns överskott inte används till samhällsnyttiga investeringar och att skattesänkningar inte har något utgiftstak.

Utveckling
1.
Sannolikt finns en stor risk att klimatsystemet når en tipping point kring 2 graders uppvärmning. Sedan tippar hela jordsystemet över i ett självuppvärmande läge där vi inte kan stabilisera temperaturen och där det blir allt mer omöjligt att bo på jorden. Om vi ska ha en chans att hålla oss mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning måste de största utsläppsminskningarna ske nu inte senare. För varje år som utsläppen ökar eller inte minskar tillräckligt (tillräckligt är ungefär 7–12 % per år beroende på hur mycket vi tar in det globala klimaträttvise-perspektivet) så blir det svårare och svårare att vända utvecklingen. Om inte Sverige kan klara denna utmaning, vem ska då visa världen att välfärd och grön omställning är möjligt att kombinera?
Därför bör vi göra de snabbaste minskningarna de närmsta åren. Samtidigt som vi bygger upp grön energi och infrastruktur, vilket innebär utsläpp och stor miljöbelastning, måste utsläppen ner från både konsumtion och produktion nu. De senaste årens globala utveckling har visat att bygga ut förnybar energi inte motar bort fossila bränslen utan läggs till så att vi får mer energi. Det som motar bort fossila bränslen är att göra det dyrare. En bättre princip än lån är därför att progressiva miljöskatter och inställda investeringar i motorvägar, flygplatser etc. får betala för klimatomställningen och beskattning av de rikaste får bekosta välfärden. Vad gäller styrmedel för konsumtionen finns smarta förslag som gör att det inte drabbar låginkomsttagare och landsbygdsbor oproportionerligt såsom personliga utsläppskvoter eller carbon fee and dividend, som testats i Kanada.
Det keynesianistiska tankesättet att investera sig ur lågkonjunkturer bygger på att ökad köpkraft ska betala igen staten i form av skatteintäkter (alltså BNP-tillväxt). Idag är konsumtionen långt ifrån hållbar. Vi måste gå från materiell slit-och-släng-konsumtion till mer tjänster, offentlig välfärd och cirkulära flöden. Men att byta en typ av konsumtion mot en annan genererar inte tillväxt. Att öka tillväxten inom återvinning och personliga tjänster är väldigt svårt (lyssna till detta podavsnitt med tillväxtforskaren Mikael Malmaues).

2.
Det finns ett historiskt väldigt starkt samband mellan ökad global BNP-tillväxt, ökad global handel och ökad miljö- och klimatpåverkan (ibland kallad The Great Acceleration). Ska Sveriges ekonomi fortsätta växa med 2,3 procent om året (som 2018) är ekonomin dubbelt så stor 2050. Hur kan vi begära av Gretas generation att leva hållbart med en dubbelt så stor ekonomi när vi själva inte klarar detta idag? Flera vetenskapliga studier har kommit fram till att det inte finns några belägg för att visionen om grön tillväxt är möjlig.
Men även om grön tillväxt skulle vara möjligt är det riskfyllt att förlita sig på den, såsom börsen, bankerna och även politikerna idag gör. Många framtidsprognoser som inte tar hänsyn till en grön omställning visar på avtagande tillväxt. Vänstern borde ta täten i att omforma ekonomin så att sociala och ekologiska mål kan nås oavsett om BNP går upp eller ner (mer om detta i motionen ”Frihet från tillväxtberoendet”).

3.
Att ”skapa jobb” för jobbens skull är ganska absurt. Att däremot identifiera viktiga uppgifter i samhället som behöver göras och sedan låta oss dela rättvist på det arbete som behövs göras – det borde vara målet för ett socialistiskt parti. Välfärden och en grön omställning behöver mycket arbetskraft. Dels ska de som idag är arbetslösa och kan jobba arbeta här, men dels kommer många jobb försvinna när ohållbara verksamheter skalar ner eller lägger ner. Politiken måste skapa en brygga och utbildningsstöd för dessa människor till de nya samhällsviktiga jobben. Men att vi i detta projekt inte lyckas ”skapa” tillräckligt nya jobb borde inte vara ett problem, utan en möjlighet. Det betyder att vi kan korta arbetstiden, låta fler arbeta och på så vis ta vara på vinsterna av den ökade produktiviteten som smart och förnybar teknik kommer ge.

4.
Det finansiella kapital som staten förfogar över (som t.ex. AP-fonderna) som redan är investerat i olika saker kan riktas om mot en grön omställning. Om staten lånar av svenskarnas pensionsbesparingar investerar vi i vår framtid samtidigt som lånen och räntan betalas tillbaka till svenska medborgare, vilket återförs till ekonomin och gör att staten också ökar skatteupptaget. Likaså kan staten låna via statsobligationer på den fria marknaden (så kallade gröna obligationer). I dessa fall riktar staten om kapital från smutsiga investeringar till gröna och samhällsnyttiga investeringar.
Men lånar staten direkt från bankerna lånar bankerna inte av någon annan aktör utan skapar nya pengar – de kan sägas låna av framtiden. Det är så våra digitala pengar skapas. vilket Riksbanken själva skriver t.ex. här. Lånar staten via statsobligationer från bankerna så ger detta bankerna säkerheter att öka sin övriga utlåning. Denna typ av utlåning ökar de totala skulderna i samhället. Enda sättet att samhället ska kunna betala tillbaka alla lånen med ränta är genom BNP-tillväxt.

5.
Av tidigare nämnda anledningar vore ett balansmål för offentlig sektor klokt. Om dock det finanspolitiska ramverket krävde att den offentliga sektorns överskott användes till hälften välfärd och hälften investeringar i grön omställning så hade kapitalet kommit till god användning. Att som nu investera det i värdepapper utan samhällsnytta är slöseri med resurser. Ett ramverk med tvingande satsningar på välfärden skulle också till viss del kompensera för välfärdens ständigt ökade kostnader.
Att staten lånar och lånar ut pengar är bra, men att det finns regler för att inte öka skulderna för mycket är bra, eftersom våra barn måste ta notan.
Däremot är det helt ologiskt att skattesänkningar inte behandlas på samma sätt som statliga utgifter. Detta är en anledning att borgerliga regeringar kan komma undan med att sänka skatter och finansiera välfärden med lån. När vänsterregeringar får ta över skulderna kan de inte satsa på välfärden för att de enligt ramverket måste prioritera skulderna. Ett utgiftstak måste också gälla skattesänkningar. Dessutom borde även statsbudgeten skilja på långsiktiga investeringar och driftskostnader såsom svenska kommuner gör med hjälp av en driftsbudget och en investeringsbudget där investeringskostnaderna belastar kommande driftsbudgetar allteftersom investeringen skrivs av och/eller lån betalas tillbaka.

Av dessa anledningar yrkar vi att:

• Vänsterpartiet arbetar för massiva offentliga investeringar för att göra samhället fossiloberoende, klimatsmart, energieffektivt och cirkulärt. Men att detta i första hand ska finansieras med skatter.
• Vänsterpartiets linje är att tillföra resurser till välfärden, men genom beskattning av ohållbar privat verksamhet.
• Vänsterpartiet arbetar för att det nuvarande överskottet som offentlig sektor tvingas ha måste investeras i välfärd och grön omställning.
• Vänsterpartiet arbetar för att införa ett utgiftstak för skattesänkningar i det finanspolitiska ramverket.
• Vänsterpartiet arbetar för att införa en investeringsbudget till den ordinarie statsbudgeten, likt så som görs i svenska kommuner.
• Vänsterpartiet kombinerar gröna investeringar med progressiva ekonomiska styrmedel som gör miljöförstöring, utsläpp, fossil energi och varor med stort ekologiskt fotavtryck generellt dyrare.
• Vänsterpartiet arbetar för att rikta om kapitalet i AP-fonderna från ohållbara verksamheter mot investeringar i en grön omställning i Sverige.
• Vänsterpartiet även använder progressiva ekonomiska styrmedel för att fasa ut överkonsumtionen av materiella varor, industrikött och flygresor.
• Klimatavgift med utdelning och koldioxidransonering utreds som kandidater till att utgörande bärande delar av Vänsterpartiets politik för en rättvis klimatomställning.
• Vänsterpartiet aktivt söker samarbete med den växande grupp systemkritiker och miljöaktivister som ifrågasätter politikens prioritering av och ekonomins beroendeförhållande till BNP-tillväxt. Detta för att gemensamt arbeta för en grön jämlik omställning och ett finanspolitiskt regelverk som använder resurser till just detta utan att skjuta kostnader på framtiden.

Hannes Anagrius, Vänsterpartiet Skärholmen

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected]

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Investeringar är viktiga – men klimatomställningen kräver mer

Under klimatavsnittet står på rad 201-203: ”De allra flesta i Sverige konsumerar efter behov. Vi använder bilen för att ta oss till en avlägsen mataffär, åker kanske på charter under den årliga semestern eller köper nya kläder i takt med att barnen växer. Men för ett fåtal är konsumtion en livsstil av ett liv i lyx och överflöd, det är denna elit som behöver dra ner sin konsumtion mest.”

Liberala DN skrev nyligen en ledartext om att alla partier endast pratar om vad de vilka gröna aktiviteter de vill stimulera i samhället, men undviker politiska förslag som fasar ut det smutsiga. DN skriver att med en verklig klimatomställning är det oundvikligt att klimatförstörande konsumtion och resor blir dyrare. Frågan är om en liberal nyhetstidning ska vara klimatradikalare än Vänsterpartiet? Självfallet nämner inte DN de fördelningspolitiska effekterna av att bara göra alla utsläpp dyrare. Men för Vänsterpartiet är klimaträttvisa centralt.

Vi måste ha svaren både vad gäller hur utsläppen ska minska tillräckligt snabbt och hur majoriteten ska få det bättre. Lösningen för oss kan då inte vara att låtsas som att det bara är de rika som behöver ställa om. Det är helt sant att de rikaste behöver göra de snabbaste och största utsläppsminskningarna. Samtidigt är det väldigt lätt att räkna ut att det är helt otillräckligt att endast de rikaste ändrar sin livsstil.

Oxfam har i en rapport om klimatojämlikhet i Sverige räknat ut att om den rikaste femtedelen av befolkningen minskade sina utsläpp till samma nivå som övriga i befolkningen skulle utsläppen minska med 20 procent. Det är en bra början, men utsläppen måste ner till noll och sedan behöver vi binda mer växthusgaser än vi släpper ut.

Oxfams rapport visar att för att leva upp till Parisavtalets 1,5 graders-mål fram till 2030 måste den rikaste procenten minska utsläppen med 95 procent och de rikaste 10 procenten med 87 procent. Men även den halva av befolkningen med lägst inkomster behöver halvera sina utsläpp och den mellersta gruppen mer än så enligt rapporten.

Visserligen står det i det nuvarande förslaget till valplattform att de rikaste ska dra ner på sin konsumtion ”mest”. Vi tycker också avslutet är bra – ”För alla oss andra kommer omställningen att skapa större möjligheter, nya jobb, friskare liv och mer framtidstro.” (rad 207-208). Det kan förtydligas att för de med lägst inkomster måste de politiska åtgärderna främst handla om att erbjuda klimatvänligare alternativ, medan för de rikaste så handlar det till största del om minskningar i konsumtionsvolymer. Vi kan dock inte hymla med att konsumtion och hur vi lever våra liv behöver förändras på ett grundläggande plan även för majoriteten – teknikskiften är avgörande men otillräckligt.

Det är positivt att nuvarande valplattform tar upp både behovet av stora offentliga investeringar i klimatomställning och grönare teknik, samt det helt avgörande rättviseperspektivet. Däremot framstår det som ett bagatelliserande av klimathotet när det för det första saknas lösningar för att få ned utsläppen idag. Teknikinvesteringar ger utsläppsminskningar först i framtiden, då vår koldioxidbudget redan överskridits (se denna debattartikel). När det handlar om utsläppsminskningar idag så gäller det att börja fasa ut den ohållbara produktionen och konsumtionen parallellt med införandet av det hållbara.

För det andra framstår det som att de flesta kan fortsätta leva ungefär som nu och att vårt nuvarande konsumtionssamhälle för en majoritet är relativt oproblematiskt. Det är helt sant att detta inte ska vara upp till den enskilde. Det är politikens roll att göra konsumtionen hållbar. Flygande, köttätande och importerad mat från konventionellt industrijordbruk behöver bytas ut mot tågresande, mer vegetabiliskt och mer lokalproducerad mat från ekologiska regenerativa jordbruk. Bilresandet behöver för de allra flesta bilister minska och vi behöver ha färre bilar. Istället för att byta ut våra saker mot nya hela tiden behöver vi saker som håller, byta, hyra och dela mer på prylar än nu. Inget av detta nämns i förslaget till valplattform.

Med anledning av ovan yrkar vi:

att byta ” Det är klart att vi alla behöver göra vad vi kan för att minska utsläppen men det är också klart att vi släpper ut olika mycket beroende på hur rika vi är. De allra flesta i Sverige konsumerar efter behov. Vi använder bilen för att ta oss till en avlägsen mataffär, åker kanske på charter under den årliga semestern eller köper nya kläder i takt med att barnen växer. Men för ett fåtal är konsumtion en livsstil av ett liv i lyx och överflöd, det är denna elit som behöver dra ner sin konsumtion mest.”
mot:
”Att som individ försöka minska sin klimat- och miljöpåverkan är bra, men det kommer aldrig att räcka. Vi måste ta oss an klimatkrisen som samhälle. Mycket av det vi konsumerar behöver vi för att leva bra liv – mat, kläder, boende och resor – men sättet sakerna och energin framställs på behöver ändras. För de flesta av oss sker en stor del av konsumtionen och resandet för att hållbara alternativ saknas. Det gäller inte minst på landsbygden. Det är samhället och politikens ansvar att se till att alternativen finns. Där inte teknikskiften räcker för att minska utsläppen måste konsumtionen styras bort från det smutsiga och alla ges förutsättningar att leva mer hållbart. Vi ser ett hållbart liv som ett bättre liv. Kortare arbetsdagar med mer tid för relationer och egna intressen, produkter som håller och lätt kan återanvändas och delas istället för slit- och släng. Renare storstadsluft, billig och fungerande tåg- och kollektivtrafik. Hälsosammare mat från vår egna svenska landsbygd.

Men för ett fåtal är konsumtion en livsstil av ett liv i lyx och överflöd. Den rikaste procenten släpper ut 10 gånger mer utsläpp än en majoritet av befolkningen. Det är denna elit som behöver dra ner sin konsumtion och mest.”

Hannes Anagrius, Vänsterpartiet Skärholmen

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected]

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Klimatomställning och bostadspolitik förtjänar varsitt fokus

Vänsterpartiet är har den bästa politiken för att trygga människors rätt bostad och även den bästa klimatpolitiken. Men båda frågorna förtjänar sitt fulla fokus. Intentionen med valplattformen är antagligen att visa på klimatomställningen hör ihop med samhällsbygget och att vi kan få många direkta sociala vinster av stora offentliga investeringar, både i det som minskar utsläppen och i t.ex. bostadsbyggande. Men då bostadsfrågan blivit en av Vänsterpartiets starkaste frågor medialt, i och med kampen emot marknadshyror, förtjänar den ett eget avsnitt. Dessutom, gör detta det lättare för läsaren att hitta vilken bostadspolitik Vänsterpartiet står för när denna är samlad i ett avsnitt.

Majoriteten av bostadspolitiken går nu att finna i avsnittet Investera i klimatet. Det är kanske inte där en vanlig läsare letar efter bostadspolitik. Stora delar av innehållet i avsnittet Investera i klimatet har i nuvarande förslag till valplattform lite att göra med samhällets klimatavtryck utan handlar om bostadsbyggande.
Här följer några exempel.

Under avsnittet Investera i klimatet på stycket som börjar på rad 174 tas det upp för andra gången att Vänsterpartiet stoppade marknadshyror, trots att detta har lite med klimatomställningen att göra.

I stycket 165-172 står det att ” Det gröna investeringsprogrammet gör att vi kan ta itu med många av de områden som varit eftersatta under många år”.
Detta följs av två längre stycken om varför bostad är viktigt för samhället och individen, men inte av några exempel på hur investeringar ska leda till minskad miljö- och klimatpåverkan, Endast sociala och samhälleliga fördelar nämns.
Det står också att ”Bostadsbristen är en bromskloss för den gröna omställningen”.

Här blandar man ihop två saker. Bostadsbyggande är ett samhällsbygge och otroligt viktigt. Men att vi har bostadsbrist är inget hinder för att göra en klimatomställning, vilket handlar om att minska samhällets klimatavtryck. På samma sätt handlar en del om att motverka landsbygdens utarmning (rad 193-198) utan att koppla ann till klimatomställningen. Detta bör flyttas till avsnittet Gemensamt ägd välfärd i hela landet.

Samtidigt saknas andra delar av klimatomställningen som inte är kopplade till investeringar. Ingenstans nämns till exempel hur vår konsumtion eller vårt resande ska bli hållbar i närtid. Men detta problem belyses i andra motioner. För vår trovärdighet som klimatparti på ekologisk grund behöver det tydliggöras hur samhällsbygget ska minska vårt miljö- och klimatavtryck. När det handlar om enbart en social/samhällelig fråga bör detta ligga under ett annat avsnitt.

Därför föreslår vi att delarna som handlar om bostadspolitik flyttas till ett nytt avsnitt om bostadspolitik, som i nuvarande struktur bäst passar under de andra avsnitten om trygghet. Det nya avsnittet kan därför heta ”En trygg bostad”.
Texten vi föreslår är i stort sett identisk med de styckena om bostadspolitik som nu ligger under avsnittet Investera i klimatet.

Vi yrkar:
• Att på rad 168-172 byta ut ”Bostadsbristen är en bromskloss för den gröna omställningen och den är också ett reellt hinder för människors möjligheter att flytta hemifrån, ta ett arbete på en annan ort, anpassa sitt liv när något händer eller ta ut skilsmässa när relationer går i kras. Istället för att bygga bostäder till priser som människor har råd med hålls idag byggtakten nere för att bostadspriserna ska fortsätta att stiga.”

mot:
”När vi gör de nödvändiga framtidsinvesteringarna i nya bostäder har vi en fantastisk chans. Med större kontroll och planering från samhällets sida, kan byggandet både öka i takt och bli miljösmart och lagra kol istället för att släppa ut koldioxid. Så bygger vi samhället, stärker människors rätt till en trygg bostad samtidigt som vi lägger grunden för ett hållbart klimatsmart samhälle.”

• Att efter avsnittet Trygghet – inte splittring införa ett nytt stycke med rubriken ”En trygg bostad”.

• Att under detta nya stycke införa följande text:
”Bostadsbristen är en bromskloss för samhällsbygget och den är också ett reellt hinder för människors möjligheter att flytta hemifrån, ta ett arbete på en annan ort, anpassa sitt liv när något händer eller ta ut skilsmässa när relationer går i kras. Istället för att bygga bostäder till priser som människor har råd med hålls idag byggtakten nere för att bostadspriserna ska fortsätta att stiga. Vänsterpartiets gröna investeringsprogram gör att vi kan ta itu med många av de områden som varit eftersatta under många år, när fokus istället legat på kortsiktiga vinster och spekulation.

Att se till att alla som bor i Sverige har en bra bostad är grundläggande för ett fungerande samhälle. Bostadsbristen är en bromskloss för samhällsutveckling och den är också ett reellt hinder för människors möjligheter att flytta hemifrån, ta ett arbete på en annan ort, anpassa sitt liv när något händer eller ta ut skilsmässa när relationer går i kras. Istället för att bygga bostäder till priser som människor har råd med hålls idag byggtakten nere för att bostadspriserna ska fortsätta att stiga. Marknaden kommer aldrig att tillgodose våra behov av bra bostäder till rimliga kostnader. Därför tog Vänsterpartiet, tillsammans med Hyresgästföreningen, fajten för att stoppa marknadshyror. Vi vann den fajten. Nu vill Vänsterpartiet ta ytterligare ett steg, med en politik för massivt bostadsbyggande, klimatsmarta renoveringar och sänkta hyror som går hand i hand med den gröna omställningen. Vänsterpartiet vill se ett statligt byggbolag, investeringsstöd för ökat bostadsbyggande och en aktiv markpolitik. Med en progressiv fastighetsskatt skulle lyxfastigheter taxeras högre medan majoriteten av husen inte skulle
få någon högre skatt.”

• Att flytta texten ” Oavsett var i landet vi bor så har vi ett gemensamt intresse av att landsbygden inte utarmas. Äldreomsorg, förskola, skola och matbutik behöver finnas på fler mindre orter. Ett ökat bostadsbyggande måste också ske på landsbygden, med hyresrätter med rimliga hyror och småhus. Utbyggnaden av transportinfrastruktur och fiber går alldeles för sakta, staten behöver gå in och ta ett större ansvar för utbyggnaden. Välfärden måste vara till för alla och finnas överallt.” (rad 193-198)
till ett nytt stycke efter sista stycket i avsnittet Trygghet – inte splittring (rad 240).

Hannes Anagrius, Vänsterpartiet Skärholmen

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected].

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Det krävs stora ändringar i Valplattformens avsnitt om ”Investera i Klimatet”

Greta Thunbergs mantra, som lyder: ” Lyssna på forskarna” bör styra V:s valplattform. I en alldeles färsk svensk rapport, se rutan nedan ” Övriga kommentarer” framgår att det krävs både omställning av vårt sätt att leva i vårt (och andra länder) och teknisk utveckling för att bromsa pågående klimatförändring. Den text i valplattformen i avsnitt ”Investera i klimatet” lyfter bort ansvaret från en enskilda människans levnadsvanor och antyder att det är helt ok att folkflertalet ska ha rätt att flyga på charterresa under den årliga semestern (rad 203). Vidare bejakar man klädkonsumtionen genom att fokusera på självklarheter att växande barn behöver nya kläder (rad 204). Men det är ju inte problemet. Problemet är när vi köper nytt i stället för att använda det vi har och laga det eller att köpa begagnat. Vidare beskriver plattformen att det är de stora bolagen som släpper ut klimatpåverkande gaser (rad 147). Men bolagen tillverkar ju bara det som folk vill köpa. Alltså kan man som enskild- givet att tillräckligt många gör det samfällt- påverka varuproduktionen. Inom transportsektorn bör vi inte stödja att man elektrifierar vägar utan i stället bygger ut järnvägskapaciteten så fler gods- och persontåg får plats. Stålhjul på järnräls har 15 gånger lägre rullningsmotstånd än gummihjul på asfalt. (Jämför att cykla med hårt pumpade däck resp med lågt slangtryck). Vi bör inte okritiskt bejaka bilismens redan nu alltför stora resurskrav jämfört med kollektivt resande. Elbilarna kräver nya gruvor, exempelvis hotas nu Vättern, en dricksvattenreservoar för 300 000 människor, av planer på ny gruva för batterimetaller i Norra Kärr norr om Gränna. Dessutom tar elbilar lika stor plats som fossilbilar, vilket är en stor nackdel i städerna. Stillasittandets sjukdomar och trafikolyckor samt bindandet av resurser i ett trafiksystem som används ca 1 av dygnets 24 timmar innebär ett enormt resursslöseri.

Därför föreslår vi:

1. Rad 163 Stryk att bygga ” nya vägar” (eftersom nya vägar ger mer bilism).
2. Rad 183 -184 stryk meningen ”För att gods och dra nytta av satsningen på industrin så behöver vägnätet elektrifieras. Ersätt med ” I stället för att lägga stora belopp på att elektrifiera vägnätet bör järnvägsnätet byggas ut och delar som ej är elektrifierade bör bli elektrifierade.
3. Rad. 185 Stryk ”Elproduktionen behöver öka kraftigt när vi ställer om från användning av kol, olja, diesel och bensin, därför behöver staten gå in med satsning på förnybar energi.” Ersätt med ”Vårt näringsliv behöver ställas om från ständig materiell tillväxt. De förnybara energikällorna är inte outtömliga. Vi behöver därför minska vår totala energianvändning.”
4. Rad 201 Stryk ”De flesta i Sverige konsumerar efter behov. Vi använder bilen för att ta oss till en avlägsen mataffär, åker kanske på charter under den årliga semestern eller köper kläder i takt med att barnen växer.” Ersätt med ”Flertalet bilresor sker i de stora kommunerna och kan därför ersättas i hög grad med kollektiva resor. På landsbygden är man mer beroende av bil och detta förhållande måste beaktas i trafikpolitiken. Vi vill verka för att utrikes semesterresor ska kunna ske bekvämt med tåg. Vi vill begränsa reklamen och i stället för att ständigt köpa nytt vill vi verka för att vi i högre grad reparerar, samäger och köper i andrahands affärer.”
5. Rad 204. Stryk ”Men för att fåtal är konsumtionen en livsstil av ett liv i lyx och överflöd, de är denna elit som behöver dra ner sin konsumtion mest” Ersätt med . ” I den rika delen av världen behöver vi minska vår varukonsumtion. De som har mest pengar behöver göra störst förändringar”

Karin Flodin

Källan till rapporten som nämns i brödtexten är: Larsson, J., Morfeldt, J., Johansson, D., Rootzén, J., Hult, C., Åkerman, J.,Hedenus, F., Sprei, F., Nässén, J. (2021). Konsumtionsbaserade scenarier för Sverige – underlag för diskussioner om nya klimatmål. Mistra Sustainable Consumption, Rapport 1:11. Göteborg: Chalmers tekniska högskola –

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected].

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Driv frågan om avgiftsfri kollektivtrafik

Vi är alla i överens om att bilismen måste minska för att klara klimatmålen. Samtidigt kan inte den nuvarande industrin och nuvarande ekonomin producera de mängderna elbilar som behövs på så kort tid för att radikalt minska våra utsläpp från persontransporter. Medan många påpekar tekniken som det största problemet för att folk ska byta till elbil, är det största problemet faktiskt att den gemene man fortfarande inte har råd med att byta bil till en elbil för att klara vardagen.

Det är uppenbart att en ökad användning av kollektivtrafiken är en nyckeldel av lösningen till alla dessa problem och några till! Tyvärr är kostnaden på väldigt många håll i landet för kollektivtrafiken större eller nästan lika stor som användning av personbilen. Detta gör att många som hade kunnat ta kollektivtrafiken väljer att ta bilen istället.

Att klara utsläppsmålet blir därmed mycket svårare eftersom vi ständigt strävar efter de större omedelbara ekonomiska vinsterna. Men det finns en ofta bortglömd positiv sida av en ökad användning av kollektivtrafiken: landsbygden stärks!

När allt färre väljer kollektivtrafiken drar man ner på allt flera turer och linjer. Detta gör i sin tur att man hellre flyttar till en större stad, närmare till jobben, samhällsservicen och transportmöjligheter, vilket gör att mindre orter avvecklas eller dör ut. Landsbygden får allt svårare att klara sig.

Det är tydlig att vi behöver – av olika anledningar – ha en starkare kollektivtrafik, och det gör vi genom att erbjuda avgiftsfri kollektivtrafik.

Vi föreslår därför:

Att Vänsterpartiet aktivt driver frågan om att införa avgiftsfri kollektivtrafik i hela landet.

João Figueiredo

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected].

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Eftersom formateringen på den här motionen var omfattande så läggs motionen upp här som pdf-fil:

Motion Landsbygden

Kontakt

Vill du få kontakt med motionärerna? Maila då [email protected].