Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Förtydligande av rad 976-980

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Precisering av stycke kring politik för radikal klimatomställning

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Ny avslutning på avsnitt Ekologiska kriser

rad 472-479 Avslutningen i avsnittet Ekologiska kriser behöver spetsas och förtydligas. Den behöver också hänga ihop med och följa naturligt på inledningen.

Yrkande

Jag yrkar att rad 472-479 ersätts med ett nytt stycke enligt följande: “De ekologiska kriserna utgör ett historiskt formativt ögonblick där vi kan välja nya, bättre sätt att organisera samhället. En hållbar omställning behöver ta hänsyn till hur kriserna hänger ihop och hantera dem samtidigt så att inte olika åtgärder motverkar varandra. En hållbar omställning kräver klimaträttvisa: resurser, ansvar och makt måste fördelas jämnare, alla berörda grupper måste höras och delta i att formulera mål och åtgärder. Politiken måste bygga på en vision om ett bättre samhälle som skapar engagemang och allianser skapas mellan fackliga organisationer, civilsamhället och progressiva företag för långsiktiga engagemang som överlever kriser, kortsiktig populism och växlande politiska majoriteter.”

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Ekologiska kriser – förtydligande

Inledningen i stycket Ekologiska kriser (rad 384 ff) är delvis otydlig, använder inte etablerade begrepp och saknar viktiga dimensioner och ger inte tillräcklig vägledning. Här saknas beskrivningar av den ojämlika fördelningen av makt och miljöförstöring samt ansvarsfördelning, vad vi vill och hur vi kommer dit. “Trängda ekosystem gör att vi förlorar delar av jordens biologiska arv i snabb takt”. Begreppet biologiska arv är inte vedertaget. Det är bättre att använda det vetenskapligt och politiskt vedertagna begreppet planetära gränser och exemplifiera med klimat, försurning etc. Beskrivngen av orsakerna till miljöförstöring är märklig och inte riktigt i linje med vetenskapen: “Mänsklighetens begränsade tekniska förmåga..” Begreppet brytpunkt kan med fördel ersättas med tippningspunkt. Det är oklart vad “genomtänkt omsorg om livets villkor” innebär. “Varje politisk kraft som gör anspråk på att leda samhället behöver kunna svara på hur de omställningen ska se ut”. Det gör tyvärr inte programmet.

Yrkande

Jag yrkar att rad 384-403 ersätts med följande text: Förslag kring nytt stycke som ersätter rad 385-409: “Vi lever i en tid av historiska ekologiska kriser såsom global uppvärmning, artutrotning, resursförbrukning, försurning av haven och vattenförsörjning. Kriserna förstärker varandra och riskerar att leda till att vi överskrider säkra gränser för planeten. Vi får kraftigt ökade extremväder och stora risker för hälsa, vatten- och matförsörjning, rekreation samt biologisk mångfald. De ekologiska kriserna beror i grunden på att vinstmaximerande företag prioriterar sin egen avkastning och inte samhällets och naturens bästa,vilket påverkar hela samhällets förmåga att ställa om. Ansvaret, resurserna och makten att ställa om är mycket ojämnt fördelade i samhället. Vi behöver agera kraftigt för att hindra denna utveckling och vi behöver göra det på ett rättvist sätt. Vi behöver se till att de som har få möjligheter att ställa om får stöd, att många fler får möjlighet att delta i klimatomställningen och bidra utifrån sina förutsättningar, kunskaper och mål.”

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Rad 457 – 458 Tillägg om miljö- och klimatrörelser

På rad 455 – 458 står ”Det finns en lång historia av människor som tillsammans försvarat de naturvärden vi bygger våra liv kring. Det har gått att organisera politiska krafter som varit starka nog att utmana ägarintressen och öppna nya vägar framåt”. Här är det rimligt att nämna miljörörelse och klimatrörelser som drivit på för att skapa opinion och möjliggöra för progressiva partier att lägga förslag som öppnar vägarna framåt. Då blir meningen ” Det har gått att med hjälp av miljö- och klimatrörelser organisera politiska krafter som varit starka nog att utmana ägarintressen och öppna nya vägar framåt”.

Yrkande, att:

På rad 457 före ” organisera” lägga till ”med hjälp av miljö- och klimatrörelser”

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Rad 424 – 426 omformulering kring kapitalets ”oförmåga”

På rad 424 – 425 står ”Oförmågan att se helheter leder också till att kapitalet har svårt att driva den tekniska utveckling vi behöver”. Med tanke på att fossilföretag sedan många årtionden varit medvetna om att fossila utsläpp orsakar global temperaturstigning och klimatkris, men aktivt lagt resurser på desinformation för att fortsätta maximera vinster är ”oförmåga” inte en rimlig term. Det är bättre att omformulera rad 424 – 426 så att teknisk utveckling bakas in i meningen efteråt medan meningen ”Oförmåga att se helheter… behöver” stryks.

Yrkande, att:

Meningen ”Oförmågan att se helheter leder också till att kapitalet har svårt att driva den tekniska utveckling vi behöver” på rad 424 – 425 stryks och att efter ”Ny kunskap” på rad 425 lägga in ”och teknisk utveckling”.

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Rad 421 – 423 Tydligare om slöseri och lyxkonsumtion

På rad 421 – 423 står ”Till det kommer det slöseri som bottnar i den absurda fördelningen av vinsterna, som gör att privatjet och slott åt överklassen prioriteras före verkliga behov som att ge alla en trygg uppväxt”. Det går att uttrycka tydligare och ”slott åt överklassen” är knappast det som byggs idag.

Yrkande, att:

Rad 421 – 423 omformuleras till ” Till det kommer det slöseri som bottnar i den absurda fördelningen av vinsterna, som gör att höginkomsttagares lyxkonsumtion ökar samtidigt som verkliga behov som fungerande järnväg och välfärd inte prioriteras”.

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2024. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Rad 420 Omformulering för ökad tydlighet om problem med marknadsföring

På rad 420 efter ”nytta” står ”Mängder av resurser förbrukas på marknadsföring människor gör allt för att undvika”. ” människor gör allt för att undvika” ger inte så tydlig inriktning kring vad problemet är och som uttrycks i fortsatta texten om slöseri med resurser.

Yrkande, att:

På rad 420 efter ”nytta” omformulera till ” Mängder av resurser förbrukas på marknadsföring som stimulerar ohållbar konsumtion”.

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Det är dags för en Klimat- och Miljöpolitisk Rikskonferens!

Vänsterpartiet har politiken som krävs för en grön omställning med ett rött jämlikt fokus. Den nödvändiga gröna omställningen som vi skyndsamt måste åstadkomma måste vara rättvis, solidarisk och hållbar.

Med vår politik och våra kunniga kamrater och företrädare som driver på för klimaträttvisa vässar vi vår politik. På så sätt kan vi säkerställa tillräckliga mandat för att ta de modiga beslut som behövs så att Sverige på allvar når de krav vi globalt förbundit oss till.

Det brinner ute i landet av engagemang och vilja att uppnå förändring. Men många upplever det också svårt att veta hur de kan påverka, hur vi bäst ska agera när olika sakpolitiska intressen står mot varandra även inom området klimat- och miljö.

Vi måste gemensamt minska trösklarna för att människor ska vilja och kunna engagera sig i dessa viktiga frågor oavsett kunskapsnivå och vi behöver organisera oss bättre för nå dit vi vill i frågorna.

VAD och HUR är viktiga frågor vi måste ha svar på och då behöver vi agera i enad front för att nå starkast framgång.

Tidigare i våras samlades närmare 200 fackligt engagerade kamrater på den fackliga rikskonferensen som gick av stapeln i Stockholm. Fokus var diskussioner, erfarenhetsutbyte om fackliga frågor, lärdomar och organisering. Samtidigt diskuterades facklig-politiska styrdokument och relevanta ställningstaganden.

Med denna lyckade satsning för att stärka det fackliga arbetet färskt i minnet så anser vi att det vore mycket framgångsrikt att partiet arrangerar en rikskonferens på tema klimat- och miljö.

Fokus ska vara att diskutera relevanta globala och nationella frågor, politiska ställningstaganden, styrdokument, sårbara målkonflikter och organisering genom panelsamtal, gruppdiskussioner och rundabordsamtal.

När denna Vänsterpartiets Klimat- och Miljöpolitiska rikskonferens lämpligast ska gå av stapeln skall beslutas av den nya partistyrelsen.

Lämpligt ansvarig för detta arrangemang är en klimat- och miljöpolitisk sekreterare.

Vi yrkar därför att:

● Kongressen uppdrar åt PS att vid lämplig tidpunkt arrangera en klimat- och miljöpolitisk rikskonferens för deltagare utsedda av partidistrikten.

● Partistyrelsen utreder förutsättningarna för partiet att anställa en klimat- och miljöpolitisk sekreterare vars uppgift är att organisera och samordna partiets politik, nätverk och initiera arbetsgrupper där klimat- och miljörörelser vars frågor är i linje med vår politik kan ingå.

Maria Ljuslin

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected].

Här nedan följer en motion inför partikongressen 2022. Vill du också lägga upp din motion här? Följ då anvisningarna här. Klimat- och miljönätverket tar inte ställning för eller emot de motioner som läggs upp här. OBS! Nätverket skickar inte in motionen. Det får man göra själv enligt anvisningarna här.

Motionstext

Totalrenovera Sverige utan tillväxtkrav

Motionen ”Totalrenovera Sverige” har vunnit stort stöd bland Vänsterns föreningar. Förslaget går ut på att ändra det finanspolitiska ramverket så att statens överskottsmål och krav på amortering skrotas. Detta för att möjliggöra investeringar i välfärd och en klimatomställning i stil med konceptet ”Green New Deal”.

Motionens intention är väldigt god. Vi behöver både stärka välfärden, slussa in arbetslösa i samhällsviktiga jobb och kickstarta en snabb och genomgripande grön omställning. För detta krävs garanterat stora statliga investeringar. Frågan är om ökad belåning är vägen framåt.

Det pratas allra mest om en ”klimatomställning” – bort från vårt beroende av fossila bränslen. Detta är helt nödvändigt för att säkra en bebolig planet. Förhoppningsvis inser också Vänstern att i dagens mångfacetterade ekologiska kris med accelererande artutrotning, växande plast- och kemikalieföroreningar, avskogning, utfiske, eroderade matjordar och övergödning så måste en omställning gå mycket längre än fossilfrihet. Vi behöver snabbt komma bort från vårt överutnyttjande av naturen i alla dess former, och byta slit och släng-konsumtionen mot cirkulära flöden, kvalitét, samt byta materiell överkonsumtion mot tjänster, välfärd och fritid.

Även om en svensk Green New Deal skulle adressera dessa utmaningar missar motionen några viktiga förhållanden:

1. Investeringarna minskar fossilberoendet först flera år i framtiden. Vi måste bryta kurvorna av utsläpp och miljöförstöring redan i år. Vi minskar inte miljöpåverkan genom att göra mer utan genom att göra mindre. Investeringar måste kombineras med avveckling.
2. Lån måste betalas tillbaka och förutsätter alltså ökade skatteintäkter i framtiden. Det kräver antingen BNP-tillväxt med ökad konsumtion, eller ökade skatteupptag i framtiden. Följden blir att antingen sätta sitt hopp till grön tillväxt, eller låta våra barn stå för finansieringen.
3. Full sysselsättning borde inte uppnås med hjälp av tillväxt utan genom att vi delar på jobben, genom minskad arbetstid och ovillkorad ekonomisk trygghet mellan jobb.
4. Motionen specificerar inte vart lånen ska tas ifrån. Lån från statligt kontrollerade fonder och från överskott inom offentlig sektor riktar om kapital från smutsiga till gröna investeringar. Kommer lånen från bankerna riktas däremot inte kapital om (vidare förklaring längre ner).
5. De två stora problemen med det finanspolitiska ramverket är att den offentliga sektorns överskott inte används till samhällsnyttiga investeringar och att skattesänkningar inte har något utgiftstak.

Utveckling
1.
Sannolikt finns en stor risk att klimatsystemet når en tipping point kring 2 graders uppvärmning. Sedan tippar hela jordsystemet över i ett självuppvärmande läge där vi inte kan stabilisera temperaturen och där det blir allt mer omöjligt att bo på jorden. Om vi ska ha en chans att hålla oss mellan 1,5 och 2 graders uppvärmning måste de största utsläppsminskningarna ske nu inte senare. För varje år som utsläppen ökar eller inte minskar tillräckligt (tillräckligt är ungefär 7–12 % per år beroende på hur mycket vi tar in det globala klimaträttvise-perspektivet) så blir det svårare och svårare att vända utvecklingen. Om inte Sverige kan klara denna utmaning, vem ska då visa världen att välfärd och grön omställning är möjligt att kombinera?
Därför bör vi göra de snabbaste minskningarna de närmsta åren. Samtidigt som vi bygger upp grön energi och infrastruktur, vilket innebär utsläpp och stor miljöbelastning, måste utsläppen ner från både konsumtion och produktion nu. De senaste årens globala utveckling har visat att bygga ut förnybar energi inte motar bort fossila bränslen utan läggs till så att vi får mer energi. Det som motar bort fossila bränslen är att göra det dyrare. En bättre princip än lån är därför att progressiva miljöskatter och inställda investeringar i motorvägar, flygplatser etc. får betala för klimatomställningen och beskattning av de rikaste får bekosta välfärden. Vad gäller styrmedel för konsumtionen finns smarta förslag som gör att det inte drabbar låginkomsttagare och landsbygdsbor oproportionerligt såsom personliga utsläppskvoter eller carbon fee and dividend, som testats i Kanada.
Det keynesianistiska tankesättet att investera sig ur lågkonjunkturer bygger på att ökad köpkraft ska betala igen staten i form av skatteintäkter (alltså BNP-tillväxt). Idag är konsumtionen långt ifrån hållbar. Vi måste gå från materiell slit-och-släng-konsumtion till mer tjänster, offentlig välfärd och cirkulära flöden. Men att byta en typ av konsumtion mot en annan genererar inte tillväxt. Att öka tillväxten inom återvinning och personliga tjänster är väldigt svårt (lyssna till detta podavsnitt med tillväxtforskaren Mikael Malmaues).

2.
Det finns ett historiskt väldigt starkt samband mellan ökad global BNP-tillväxt, ökad global handel och ökad miljö- och klimatpåverkan (ibland kallad The Great Acceleration). Ska Sveriges ekonomi fortsätta växa med 2,3 procent om året (som 2018) är ekonomin dubbelt så stor 2050. Hur kan vi begära av Gretas generation att leva hållbart med en dubbelt så stor ekonomi när vi själva inte klarar detta idag? Flera vetenskapliga studier har kommit fram till att det inte finns några belägg för att visionen om grön tillväxt är möjlig.
Men även om grön tillväxt skulle vara möjligt är det riskfyllt att förlita sig på den, såsom börsen, bankerna och även politikerna idag gör. Många framtidsprognoser som inte tar hänsyn till en grön omställning visar på avtagande tillväxt. Vänstern borde ta täten i att omforma ekonomin så att sociala och ekologiska mål kan nås oavsett om BNP går upp eller ner (mer om detta i motionen ”Frihet från tillväxtberoendet”).

3.
Att ”skapa jobb” för jobbens skull är ganska absurt. Att däremot identifiera viktiga uppgifter i samhället som behöver göras och sedan låta oss dela rättvist på det arbete som behövs göras – det borde vara målet för ett socialistiskt parti. Välfärden och en grön omställning behöver mycket arbetskraft. Dels ska de som idag är arbetslösa och kan jobba arbeta här, men dels kommer många jobb försvinna när ohållbara verksamheter skalar ner eller lägger ner. Politiken måste skapa en brygga och utbildningsstöd för dessa människor till de nya samhällsviktiga jobben. Men att vi i detta projekt inte lyckas ”skapa” tillräckligt nya jobb borde inte vara ett problem, utan en möjlighet. Det betyder att vi kan korta arbetstiden, låta fler arbeta och på så vis ta vara på vinsterna av den ökade produktiviteten som smart och förnybar teknik kommer ge.

4.
Det finansiella kapital som staten förfogar över (som t.ex. AP-fonderna) som redan är investerat i olika saker kan riktas om mot en grön omställning. Om staten lånar av svenskarnas pensionsbesparingar investerar vi i vår framtid samtidigt som lånen och räntan betalas tillbaka till svenska medborgare, vilket återförs till ekonomin och gör att staten också ökar skatteupptaget. Likaså kan staten låna via statsobligationer på den fria marknaden (så kallade gröna obligationer). I dessa fall riktar staten om kapital från smutsiga investeringar till gröna och samhällsnyttiga investeringar.
Men lånar staten direkt från bankerna lånar bankerna inte av någon annan aktör utan skapar nya pengar – de kan sägas låna av framtiden. Det är så våra digitala pengar skapas. vilket Riksbanken själva skriver t.ex. här. Lånar staten via statsobligationer från bankerna så ger detta bankerna säkerheter att öka sin övriga utlåning. Denna typ av utlåning ökar de totala skulderna i samhället. Enda sättet att samhället ska kunna betala tillbaka alla lånen med ränta är genom BNP-tillväxt.

5.
Av tidigare nämnda anledningar vore ett balansmål för offentlig sektor klokt. Om dock det finanspolitiska ramverket krävde att den offentliga sektorns överskott användes till hälften välfärd och hälften investeringar i grön omställning så hade kapitalet kommit till god användning. Att som nu investera det i värdepapper utan samhällsnytta är slöseri med resurser. Ett ramverk med tvingande satsningar på välfärden skulle också till viss del kompensera för välfärdens ständigt ökade kostnader.
Att staten lånar och lånar ut pengar är bra, men att det finns regler för att inte öka skulderna för mycket är bra, eftersom våra barn måste ta notan.
Däremot är det helt ologiskt att skattesänkningar inte behandlas på samma sätt som statliga utgifter. Detta är en anledning att borgerliga regeringar kan komma undan med att sänka skatter och finansiera välfärden med lån. När vänsterregeringar får ta över skulderna kan de inte satsa på välfärden för att de enligt ramverket måste prioritera skulderna. Ett utgiftstak måste också gälla skattesänkningar. Dessutom borde även statsbudgeten skilja på långsiktiga investeringar och driftskostnader såsom svenska kommuner gör med hjälp av en driftsbudget och en investeringsbudget där investeringskostnaderna belastar kommande driftsbudgetar allteftersom investeringen skrivs av och/eller lån betalas tillbaka.

Av dessa anledningar yrkar vi att:

• Vänsterpartiet arbetar för massiva offentliga investeringar för att göra samhället fossiloberoende, klimatsmart, energieffektivt och cirkulärt. Men att detta i första hand ska finansieras med skatter.
• Vänsterpartiets linje är att tillföra resurser till välfärden, men genom beskattning av ohållbar privat verksamhet.
• Vänsterpartiet arbetar för att det nuvarande överskottet som offentlig sektor tvingas ha måste investeras i välfärd och grön omställning.
• Vänsterpartiet arbetar för att införa ett utgiftstak för skattesänkningar i det finanspolitiska ramverket.
• Vänsterpartiet arbetar för att införa en investeringsbudget till den ordinarie statsbudgeten, likt så som görs i svenska kommuner.
• Vänsterpartiet kombinerar gröna investeringar med progressiva ekonomiska styrmedel som gör miljöförstöring, utsläpp, fossil energi och varor med stort ekologiskt fotavtryck generellt dyrare.
• Vänsterpartiet arbetar för att rikta om kapitalet i AP-fonderna från ohållbara verksamheter mot investeringar i en grön omställning i Sverige.
• Vänsterpartiet även använder progressiva ekonomiska styrmedel för att fasa ut överkonsumtionen av materiella varor, industrikött och flygresor.
• Klimatavgift med utdelning och koldioxidransonering utreds som kandidater till att utgörande bärande delar av Vänsterpartiets politik för en rättvis klimatomställning.
• Vänsterpartiet aktivt söker samarbete med den växande grupp systemkritiker och miljöaktivister som ifrågasätter politikens prioritering av och ekonomins beroendeförhållande till BNP-tillväxt. Detta för att gemensamt arbeta för en grön jämlik omställning och ett finanspolitiskt regelverk som använder resurser till just detta utan att skjuta kostnader på framtiden.

Hannes Anagrius, Vänsterpartiet Skärholmen

Kontakt

Vill du få kontakt med motionären? Maila då [email protected]